känslostorm?

nu när jag kom hem kände jag bara en enorm ensamhetsstorm komma över mig. känner mig liten, ensam och svag och har ingen aning om varför. pressen ligger på en från många håll och inte ens jag själv vet vad jag kommer befinna mig nästa vecka, eller veckan efter.
det är svårt och axeln jag letar efter, som jag ser framför mig och så gärna vill ha, finns inte här. det är frustrerande. upp&ner som en pannkaka är vad människan är skapad till. men varför? hur kommer det sig att en sekund kan allting bara falla samman. en annan  sekund kan allting byggas upp utan att du ens såg på.
jag vill ha någon här som förstår när jag behöver en kram
en person som ser på mig och ser att jag ljuger
en person som fortfarande tycker om en trots allting som inte borde nämnas. hur svårt ska det vara och hitta? jag orkar inte leta och inte heller ge upp hoppet. säkert inte bara jag, eftersom hösten kryper fram och oavsett så kommer någon sorts av sorg/glädje.

peter lemarc - little willy john.

Kommentarer
Postat av: Sophia

Det är bara bra med mig tack! Hur är det själv?

Jag klarar mig än så länge utan jobb, men snart är pengarna slut, haha! Men jag söker som en dåre, tur bara att man har en pojkvän som kan försörja en lite ;)

<3

2009-08-28 @ 01:27:00
URL: http://blondiina.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0